Ögats anatomi_2560x1707

Ögat – en fantastisk manick

Visst är det egentligen otroligt vad vi får uppleva genom vår syn. Synintryck som påverkar oss som personer hela tiden. Vi tar det dessutom för givet att våra ögon ska fungera och kontinuerligt förse oss med dessa intryck. Detta oerhört smarta byggda organ hjälper oss verkligen att uppleva världen runt om oss. Men vet du egentligen hur ögat är uppbyggt och vilken del som gör vad?

Våra sinnen 

Det är våra sinnen som hjälper oss att uppleva världen runt om oss. Som tar intryck av det vi ser, hör, känner, luktar och smakar. Fast egentligen så har vi ju sju sinnen, för även balansen och muskelsinnet påverkar hur vi uppfattar saker och ting. Vi har även speciella celler, som kallas sinnesceller eller receptorer, som omvandlar den information vi får från våra sinnen till elektriska signaler. Cellerna tar emot informationen, sedan är det nervsystemet som för den vidare till hjärnan. Och det är först när informationen nått hjärnan som vi reagerar på våra intryck.

Det är i mångt och mycket tack vare vår syn som vi får uppleva saker och ting runt omkring oss. För nästan tre fjärdedelar, eller cirka 130 miljoner, av kroppens sinnesceller finns i ögonen. Med andra ord ett rätt så makalöst organ. Dessutom ser ögat till så att intrycken får färg. Nästan en halv miljon olika färgnyanser klarar människoögat av att urskilja tack vare sina tre olika sorters tappar. Hundar eller hästar kan i jämförelse bara urskilja en tiondel så många färgnyanser.

Ögonhålan

Ögonen sitter placerade i ögonhålorna som bildats av skallens ben. Väggen i ögongloben består av flera skikt och globen skyddas dessutom av ett fettskikt. Ögat väger inte speciellt mycket, bara ungefär 7 gram och är cirka 2,5 centimeter i diametern. Det som gör att ögat sitter kvar i ögonhålan är de muskler som är fästa mellan ögat och ögonhålan. Sex muskler ser till så att ögat kan röra sig uppåt/nedåt och åt sidorna. Det finns även en sjunde muskel i ögonhålan, men den styr inte själva ögat utan ser till att lyfta det övre ögonlocket.

För att se behövs ljus

När ljuset träffar vårt öga så når det först hornhinnan som sitter längst fram i ögat. Tack vare sin runda form står hornhinnan för den huvudsakliga brytningen av ljuset, men den får även hjälp med att bryta ljuset av kammarvätskan, linsen och glaskroppen. Hornhinnan som bara är en halv millimeter tjock består av fem skikt och täcks på utsidan av en tunn transparent hud som kallas epitel. Den skyddar och ger hornhinnan dess glatta speglande yta. Ytan är mycket rik på nerver, du märker det när du exempelvis råkar peta dig i ögat. Då utlöses en reflex som gör att ögonlocket stänger sig. Eller när exempelvis ett hårstrå råkar hamna i ögat, vilket är klart irriterande.

Visa mer
Klarsynt_Skissbild_Wide_07

Har du frågor om dina ögan?

Prata med någon av våra personliga optiker.

Tappar och stavar

På näthinnan som är placerad längst bak i ögongloben sitter miljontals små syn- och nervceller. Tappar och stavar kallas de två olika sorterna av synceller. De är uppbyggda på samma sätt men har olika funktioner. Tapparna som sitter i gula fläcken gör att vi kan se skarpt och urskilja färger medan stavarna, som sitter utanför gula fläcken, gör att vi kan se i mörker. Det är dessa synceller som överför ljus till elektriska signaler som sedan förs till hjärnan med hjälp av synnerven. I hjärnan skapar sedan de elektriska signalerna de bilder vi ser.

Senhinnan

Senhinnans jobb är att skydda ögat. Den omger ögat och ger stadga så att ögat kan behålla rätt form. Ögonvitan är en del av denna hinna. Innanför senhinnan hittar vi sedan åderhinnan. Längst fram i ögat övergår åderhinnan i strålkroppen och den färgade iris eller regnbågshinnan som den kallas med ett annat namn. Det är iris som bestämmer vilken färg du och jag har på våra ögon. Har man mycket pigment blir man brunögd och med lite pigment får man blåa ögon. Mitt i regnbågshinnan sitter pupillen och fungerar ungefär som bländaren på en kamera. Om vi utsätts för starkt ljus så drar pupillen ihop sig för att skydda oss mot ljuset och vice versa.

Lins

Precis som en kamera så har ögat en lins. Tack vare linsens förmåga att bli platt eller vidgas kan vi se bra på olika avstånd. Den kan göra det tack vare att den är upphängd på trådar som är fästa vid en muskel, den så kallade strålkroppen. Muskeln jobbar ständigt på att förändra linsens form och trådarna nybildas hela tiden. När du tittar på något på långt håll så är musklerna avslappnade och linsen tunn. Tittar du på något på nära håll så drar musklerna ihop sig och linsen blir tjockare. Men med åldern så får trådarna det svårare att forma sig, musklerna blir därmed mindre flexibla och linsen inte lika elastisk. Det är det som kallas för ålderssynthet och gör att vi får svårt att läsa på nära håll när vi kommit upp i medelåldern.

När vi blir äldre kan linsen även bli grumlig. Det gör att det blir svårare att se. Symptomen kallas för grå starr och går idag att åtgärda med en enkel rutinoperation där man sätter in en konstgjord lins. En annan del av ögat som påverkas när vi kommit upp i medelåldern är glaskroppen, en geléaktig klump som vi hittar i glaskroppsrummet precis bakom linsen. När vi blir äldre så skrumpnar glaskroppen och lossnar från bakre delen av ögat. Synen kan då störas av svarta prickar eller fläckar som rör sig. De går oftast bort av sig själva men det kan ta ett tag. Får du dessa besvär så kan det vara klokt att söka upp din optiker så att han eller hon kan kontrollera att det bara rör sig om glaskroppsavlossning. För i de flesta fall är glaskroppsavlossning helt ofarligt. I enstaka fall kan din näthinna lossa när glaskroppen skrumpnar och det är betydligt allvarligare för synen och något som kräver läkarvård.

Oavsett prickar eller inte så är det smart att gå på regelbundna besök hos din optiker för att se till så att dina ögon mår bra. För du vill väl att ögat, detta fantastiska organ, ska fungera på bästa möjliga sätt. Så att det kan fortsätta förse oss med alla fantastiska upplevelser som finns runt omkring oss, hela tiden, under hela vår livslängd.

Visa mer