Synundersökning

Du går oftast till optikern med målet att skaffa nya glasögon eller linser, men i optikerns undersökning ska det också ingå en allmän bedömning av hur ögonen mår – en ögonundersökning. Undersökningarna kan se lite olika ut i innehåll och upplägg beroende på vilken optiker du går till. Syftet är dock alltid att både hjälpa dig att hitta fram till bästa möjliga synkorrigering och fånga upp eventuella symptom på sjukdom som bör undersökas vidare av läkare.

En synundersökning skall alltid utföras av en av Socialstyrelsen legitimerad optiker. Optikern har på samma sätt som läkare tystnadsplikt och lyder bl a under Sjuk- och hälsovårdslagen. Även patientjournallagen är gällande, vilket betyder att alla uppgifter som lämnas till optikern är skyddade och sekretessbelagda och skall förvaras i tio år.

Samtliga Klarsynt-optiker har en gällande patientansvarsförsäkring.

Synundersökningens olika moment:

En fullständig syn- och ögonundersökning hos din KlarSynt-optiker innehåller flera olika delmoment, alla lika viktiga, som anpassas efter dina personliga förutsättningar.

Anamnes

• Inledande bakgrundssamtal om aktuella synproblem, ögonens hälsotillstånd, eventuell medicinering med mera, samt behov, önskemål och användningsområden till vardags och på fritiden.

Preliminära tester

• Optikern genomför olika undersökningar för att kunna bedöma eventuell skelning, synfält, färgseende med mera.

Refraktionsundersökning

• Flera undersökningsmoment som leder optikern fram till en samlad bedömning av dina ögons synstatus, lämpliga alternativ och styrka på glasen/kontaktlinserna.

Undersökning av samsyn och närseende/funktionstester

• Här undersöks ögats förmåga att röra sig och samarbeta. Ögonens samarbete är viktigt för ett komfortabelt seende.

Undersökning av ögonens hälsa

• Optikern undersöker dina ögon utvändigt och invändigt med hjälp av olika instrument för att utesluta misstanke om någon ögonsjukdom.

Ordination

• I samarbete med patienten beslutar optikern om lämpligt korrektionsval.

Synprotokoll

• Optikern kan lämna med ett synprotokoll där det förutom ditt synfel också framgår bland annat hur ljuset bryts i just dina ögon. Här noteras även när nästa undersökning bör göras. Detta är inte ett recept utan ett resultat av undersökningen och dina ögons hälsostatus.

Val av båge/tillpassning

• Vid val av glasögon får du hjälp med att prova ut och säkerställa att valet av båge stämmer till dina glas och dina behov. I samband med att du hämtar dina glasögon görs ofta en extra kontroll, så att resultatet uppfyller det förväntade både vad gäller synkorrigeringen och bekvämlighet.

Dessa ovanstående delar bör utföras i en synundersökning om det inte finns specifika orsaker att låta bli.

Instrument som används vid en synundersökning:

Vertometer

• Används för att mäta dina glasögon för att ta reda på vilken styrka de har. Det finns både automatiska och manuella vertometrar.

Autorefraktor

• Ett automatiskt instrument som mäter ögats ljusbrytning (refraktion) med hjälp av infrarött ljus. Används som förberedande undersökning.

Foropter

• Optikerns huvudinstrument med inbyggda testlinser med mycket stort styrkeomfång som används för att mäta upp ditt synfel exakt. Efter avslutad undersökning använder optikern en teknisk glasögonbåge där de uppmätta styrkorna finjusteras för hand. Detta för att resultatet ska bli så likt de färdiga glasögonen som möjligt. Det är detta som kallas ordination och avgör vilken slipning du behöver på dina nya glas eller linser.

Tonometer

• Mäter trycket i ögonen. Ett för högt tryck kan vara tecken på risk för glaukom eller grön starr. Men behöver inte alltid vara det. Ett lågt tryck bör också beaktas då enbart tryckmätning säger väldigt lite om ögats status. Trycket bör ses i korrelation till andra mätvärden. Exempelvis synfält och ögonbottenundersökning. Detta används i det moment som brukar benämnas ögonhälsoundersökning.

Perimeter

• En perimeterundersökning hos en optiker görs för att kontrollera att ditt centrala synfält är intakt. Synfältsbortfall kan vara tecken på exempelvis glaukom eller näthinneskador. Men även andra ögonsjukdomar eller sjukdomar som inte är direkt ögonrelaterade kan ge symptom som synfältsbortfall. Detta används i det moment som brukar benämnas ögonhälsoundersökning.

Retinalkamera

• En ögonbottenkamera tar bilder i bakre delen av ögat, på näthinnan och synnerven. Detta för att bland annat följa upp kärlförändringar i näthinnan vid diabetes eller upptäcka tecken på åldersförändringar i gula fläcken. Detta används i det moment som brukar benämnas ögonhälsoundersökning.